Åsa Eriksson

Önskar mig sjukt pigga ben på torsdag.

Kategori: Blogg

Ahhh! Jag har vilodag idag. Löpvila i alla fall. Det känns förjävligt och skitbra samtidigt. Daniel sitter i soffan och tittar på när jag gungar fram och tillbaka på en pilatesboll för jag vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Sjukt rastlös. Det spritter i benen och jag är så extremt löpsugen. Och det är ju EXAKT det jag vill uppnå med den här vilan! Skitbra, det funkar alltså. 
 
Sist jag hade vilodag var för 15 dagar sedan. Det var dagen efter 12-timmarsloppet som blev en flopp och för min del bara ett 6-timmarslopp. Jag har återhämtat mig så extremt bra vilket jag är tokglad över. Veckan efter loppet var lite trögt löpmässigt men jag hann ändå få ihop 66 km, 3 pass på gymmet, 1 pass i bassängen och 1 pass i cykelklubbens källare. Det är en helt klart godkänd post-ultralopp-vecka jämfört med hur det brukar se ut. Typ handikappad i flera dagar. 
 
Men till saken! Jag löpvilar idag. Inte för att jag känner mig sliten, utan för att få extra pigga ben. Jag vill att de ska vara SJUKT pigga på torsdag. För torsdag betyder nyårsafton och Sylvesterlopp! Vi ska ner till Helsingborg och kuta 10 km. Jag vilar nästan alltid när det är två dagar kvar till ett lopp där jag vill springa fort. Dagen innan loppet kör jag ett kortare pass för att testa på farten och väcka kroppen lite. Det brukar funka ganska bra. 
 
Vi får se hur det funkar på torsdag. Starten går kl 10:00 och två varv ska springas. Jag vill under 40 minuter för första gången men jag känner mig rätt skeptisk just nu faktiskt. Det ska enligt prognosen blåsa rätt ordentligt och fartpassen jag kört de senaste veckorna har inte känts så bra som jag önskat. Well, Daniel ska i alla fall stå vid mållinjen med en flaska bubbel kl 10:40, så det är ju bäst att jag skyndar mig.
 
Tjing!
 
Glad efter gårdagens intervallpass. Trots att jag var kass. 
 

Spring in som tvåa, få en godispåse i mål och var lyckligast i hela jävla stan

Kategori: Blogg

Ok, såhär är det! Idag gick det jävligt bra på Falktourens fjärde etapp. Jag var stark och kände mig pigg från start till mål och fick inga dippar alls under de 51 minuter jag var ute i skogen. Det brukar inte hända. Jag brukar gå ut alldeles för hårt och vägga halvvägs. Så nu ska jag bjuda er på framgångsreceptet jag testade idag, så kan ni se om ni gillar det lika mycket som jag. 5 av 5 stjärnor får receptet av mig! Ni behöver: 
1. Börja med att få en mystisk skada i vaden i början av veckan som gör att du löpvilar helt och håller i minst tre dagar.
2. Försov dig på loppdagen, gärna så mycket som möjligt, det ska kännas jävligt stressigt när du vaknar i ren panne och inser att du försovit dig.
3. När du ändå lyckats hinna med bilen till loppet, häll i dig 1 skopa intend blandat med 4 dl vatten och tacka dina snälla klubbkompisar för att de hämtat upp dig trots att du är jävligt sen.
4. Spring loppet. 
5. Vinn inte, för det är en skitsnabb triathlettjej framför dig som du bara ser ryggen av den första kilometern, men spring in som tvåa, få en godispåse i mål och var lyckligast i hela jävla stan.